lite smått psykotiskt tillstånd


Foto: Rebecca Wijk
Grattis Rufus två månader 9/5.

Hade en traumatisk flygresa hem. Fick elfel på det lilla propellerplanet 8 minuter efter start och fick vända tillbaka till Visby. Det var ingen fara för våra liv (fast det visste vi ju inte då), men jag fick panik och trodde att vi skulle dö. Det hjälpte ju inte att jag inte sovit ut på två månader och är allmänt snurrig och obalanserad, inte hade ätit nåt, och fortfarande är i en liten bubbla och reptilhjärnan är påkopplad och fokuserad på minsta lilla hot mot min bebis liv. Det värsta var att sätta mig på ännu ett plan några timmar senare. Förstår inte hur jag klarade det. Eller, egentligen gjorde jag inte det för jag flippade totalt och mådde fruktansvärt dåligt under hela resan hem. Riktigt traumatiskt. Mår typ fortfarande dåligt och drömmer mardrömmar om att vi störtar i havet. Det kanske låter överdrivet, men det bara svartnade och instinkten tog över. Jag låter definitivt bli att flyga igen tills jag är mer normal och stabil. Det var inte längesen jag slutade sova med lampan tänd. Och jag ligger fortfarande och lyssnar så att han andas. Lite smått psykotiskt tillstånd alltså. Hade det där hänt innan jag blev mamma hade jag säkert lugnt suttit och läst min bok och läst in situationen som ofarlig. Men min bebis liv var plötsligt i fara, så jag reagerade helt normalt. Genom att få total panik. Så jävla läskigt.

Kommentarer
Postat av: Ida Conley

Men huuu vad läskigt! Jag förstår att du fick panik! Det är jobbigt och samtidigt mäktigt det där med beskyddarinstinkten... Det är svårt att tänka rationellt ibland. Särskilt på kvällarna när jag ligger och ska sova så kan rädslorna ta över. Fula gubbar, knark, mobbing - you name it. Så många faror som lurar överallt! Hoppas det blir lättare att hantera med tiden, för går över gör det nog aldrig.

2011-05-17 @ 22:23:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: