book full of quotes

Julskyltning med Sebastian. Sen var jag på hans jobb en stund och drack kaffe och åt julpannkakor!

27(+1) Såhär såg jag och magen ut på julskyltningen.

Tänkte bjuda på lite bra musik i vintermörkret. 24 tracks for dark winter days.

Igår när vi skulle titta på film så drog jag ner min externa hårddisk i golvet så att den började skrika. Sen kunde datorn inte hitta den. Jag har alla mina foto på den, men jag tänker inte bli ledsen över det förrän jag bett någon titta på den och komma fram till vad som har hänt. Ett fall på en halv meter borde väl inte kunna döda en extern hårddisk? Den har till och med gummikanter. Håller alla mina tummar för att bilderna har klarat sig.

Jag har varit så TRÖTT och haft jobbig hjärtklappning de senaste dagarna. Järntabletterna hjälper inte mycket. Imorgon ska jag på glukostest. Då testar barnmorskan om jag har graviddiabetes. Jag undrar om hon inte borde ta ett blodprov också och kolla mitt järnvärde. Sist jag var där sa jag att jag är extremt trött. Så trött att jag knappt ens hade orkat komma dit. Hon sa bara att jag skulle ta järntabletter. Men jag tror att hon sa att vi skulle se om det blivit bättre nästa gång jag kom dit. Det blir ju inte bättre av att det är så mörkt ute jämt och ständigt. Jag går upp och äter frukost ganska tidigt varje dag, för att jag vaknar och är jättehungrig. Men sen somnar jag oftast om igen. Och när jag sen är uppe igen så stannar solen inte speciellt länge. Idag var den uppe 8.18, och nere igen sju timmar senare.

Gravidtrött plus vintertrött är lika med supermegatrött. Jag försöker planera in lite saker att göra, men när jag sedan väl ska göra dem så går det inte. Jag orkar inte. Jag blir så frustrerad och rastlös, men jag orkar verkligen inte. Jag känner mig som en urvriden trasa. Som att jag varit vaken i flera dygn i sträck. Kan somna upp och ner i soffan. Jag hade kunnat somna på ett varuhus i rusningstid. Eller under vingen på ett jumbojet. Den här tröttheten är omänsklig.

Nu ska jag ta hissen upp till svärfar och hämta en citron.

Fika på Ebbas med Anne, Owen och Gabriella den 24 november.

Åkte till Framtid (loppis) idag och köpte en massa julpynt, lite bebiskläder och två barnböcker. Jag kan ju inte röra mig alls som förr, så promenaden från bussen och dit, och sen därifrån och tillbaka till bussen tog knäcken på mig. Plus att det snöade sjukt mycket. Tog myrsteg hela vägen dit för att inte ramla. Men det var det värt. Spenderade runt 200:- och fick hela väskan och en pappkasse fylld med tyger, dukar, ljusstakar och små svampar. Var där i cirka tre timmar. Jag ÄLSKAR Framtid. Jag älskar att leta fynd och att hitta udda fina saker. Har åkt dit med en rad olika personer innan, men föredrar att åka dit ensam eftersom jag verkligen vill kolla igenom allt, allt. Folk tröttnar alltid för snabbt tycker jag. En gång sa min lillebror "nu har jag kollat klart" när vi varit där i en minut. Blev lite stressad då.

De hade till och med livemusik idag. Och glögg.

Åkte in om Maxi på vägen hem och köpte blomjord och åt en korv.

Hela resan tog mig ungefär 4½ timme att genomföra. Tänk vad smidigt om man hade haft körkort. Då hade den här långa loppisdagen blivit kort istället. Då hade jag sluppit busschaufförer som bromsar skithårt när tanter och gravida står upp i gången. Och folk som inte ger upp sin plats trots att de ser min stora mage och alla kassar jag bär på. Ibland är jag övertydlig med magen och pustar och stånkar, för att de kanske inte alltid ser den genom jackan. Oftast finns det ju plats, men det händer ofta att jag får stå och flyga runt som en gammal vante. När jag är tillbaka i min gamla kropp så ska jag komma ihåg hur tungt det är att vara gravid. Hur stel, obalanserad och otymplig man är. Hur ont man har överallt eftersom kroppen växer skitsnabbt. Då ska jag alltid resa mig upp på bussen.

Sen finns det ju människor som bara skiter i andra och helt enkelt inte bryr sig, och de kan äta bajs.

I början av den här graviditeten, i somras, mådde jag rätt så illa, var hormonig och var på allmänt skithumör alltid. Då önskade jag att det syntes att jag var gravid så att jag kunde få sitta ner och slippa stå upp och må illa och svettas. Nu när det syns jättemycket så bryr sig folk inte ändå. Mycket märkligt. Om jag ser tex en gammal tant som går på, och ingen verkar bry sig om att hon flyger fram och tillbaka och kommer ramla när som helst eftersom hennes höfter är gjorda av papper, så nog fan ger jag henne min plats (nu är det dock omöjligt eftersom det tar skitlång tid för mig att resa på mig, och mina höfter också är gjorda av (brinnande) papper).

Det måste för övrigt vara sjukt mycket smidigare att vara höggravid på sommaren, när magen verkligen SYNS och inte döljer sig under lager av jackor och halsdukar. Bara glida på bussen och bli serverad en sittplats, känns det som. Eller så saknar folk i allmänhet kunskap om hur det känns att vara gravid. Fast är man normalt begåvad kan man väl räkna ut det själv.

När jag kom hem hade S varit på IKEA och det stod bebissaker och andra fina saker i hallen. Nu fattas vi bara skötbord och skötbädd. Så skönt att allt nästan är klart! Ska bara få upp stringhyllan och en klädhängare som jag ska ha till bebisgrejer/kläder också. Sen ska jag luta mig tillbaka och bara klappa mage fram till februari.

Har pysslat hela kvällen, druckit must och kollat på Kick-Ass. Nu är jag helt galet trött så jag ska läsa och sova. Kanske håller på att få normala sovtider igen. Peppar, peppar.

Vaknade av hunger. Kokade gröt och kaffe. Världen är vit. Ska till Ebbas och fika med Anne & Gabriella. Den sistnämda flyttar till Malta på lördag. Temperatur på Malta idag - 17,2 grader. Avundsjuk, vem, jag?

Har en liten vilding i magen. Han var igång hela dagen igår, hela natten och nu på morgonen också. Han börjar bli stor i magen. Cirka 36,8 cm från hjässa till fot. Han väger runt 1000 gram. Som ett mjölkpaket. Big baby.

Sydde ihop alla lappar igår. Det blev så himla fint. Ska köpa vadd och fleece idag.

Var på julmys hos David, Alex & Oliver (den lilla kiden på bilden) igår. Han blir alltid så glad när Sebbe hälsar på. Det är hans bästa vän. Ibland kallar han honom för pappa. De låg på golvet och busade när jag tog bilden. Är icke orolig för att bebis kommer få en stel och tråkig pappa som aldrig vill leka...

Vi blev bjudna på glögg (alkoholfri Kullamust med äpplesmak för mig), pepparkakor, ost, saffransgifflar och annat gottigt. Inte mycket jag kunde äta, men jag får ta igen det nästa år. Glögg och ost är ju annars årets höjdpunkt för mig. Pepparkakor med ädelost... Stiltonost... Brie... GHA!

Har så ont i svanskotan fortfarande. Fick jobbigt mycket ont bara efter den lilla promenaden bort till David & Alex. Hoppas att det går över innan lördag när jag ska jobba och stå upp och springa omkring i 8 timmar. Det brukar hjälpa med Alvedon, men är jag bara hemma vill jag inte proppa i mig en massa piller eftersom jag lika bra kan ligga och vila istället.

Satt i soffan och vilade och tittade i böcker med Oliver när han tryckte på min mage och tittade konstigt. Sen började han dra i tröjan och ville se vad som var under. Visade magen men han vågade inte röra den. Sa att det var en bebis därinne, men han fattade ju inte vad jag menade. Först trodde han nog att jag gömt ballongen där under, för jag frågade var han gjort av den kanske 1 minut innan. ADORABLE.

Ska julpynta lite och sy på lapptäcket. På torsdag ska jag äntligen köpa vadd och baksida. Och leta tyg till gardiner. Vill ha tjocka bruna men hittar det ingenstans.

Kommer blogga varje dag nu. Bara så att ni vet.

I lördags jobbade jag 8 timmar. Hade storstädat toaletten dagen innan (torkat golvet under badkaret för hand och sånt smart), och det kändes i mitt bäcken redan på väg till bussen på morgonen. Kände mig enormt gravid. Ni vet, som när man håller handen över korsryggen och vaggar som en anka. Så. Men jag klarade av mina timmar. Åkte direkt ner till Bara Vara där S jobbar extra, och mötte upp med hans systrar och ena systerns man. Sen drack jag öl (San Miguel, 0,0%) och alkoholfria drinkar och satt i baren och hade så sjukt kul fram tills halv 1. Då började ljudnivån bli sinnessjuk och människorna suddiga i konturerna, så jag tog bussen hem och somnade. S fyllde år, så han fyllde sig själv (för första gången sen i augusti måste jag inflika), och kom hem nån gång på morgonen. Minns faktiskt inte när, för jag var så himla trött.

På söndagen hade vi släktkalas med en sådär 20-30 personer i vår tvåa. S storasyster hade gjort chili och bakat bröd. Hans moster stod för tårtbak. Så allt jag behövde göra var att kramas, sitta på en stol, och äta. Perfekt. När alla hade gått däckade jag i tre timmar. Och sen kunde jag inte sova när det var dags för det. Läste Murakami fram tills halv 5 kanske. Idag är jag T R Ö T T A S T. Ska diska undan lite och ta en dusch. Sen ska vi hem till David & Alexandra och äta. Orkar egentligen inte, men har redan lovat. Helt sjukt vad lite ork jag har. På lördag går jag in i tredje trimestern. Då räknas jag som höggravid, och kommer förmodligen bara bli tyngre, tröttare och långsammare. Mamma hade med ett foglossningsbälte igår, och det kändes faktiskt som att det hjälpte. Skönt. På lördag jobbar jag även min sista dag på jobbet. Känns konstigt. En 3½-årig era är över. Efter mammaledigheten ska jag göra något HELT annat.

 

MOUNTAIN MAN - MADE THE HARBOR

25 veckor, 2 dagar.

Nu är det under 15 veckor kvar till beräknad födsel. Är blandat nervös och lugn. Vi ska gå föräldrakurs först i januari, så jag hoppas att kotten stannar i magen. Jag känner att jag behöver lite mer teoretisk utbildning innan jag ska föda ett barn. Även om jag aldrig kommer att vara helt redo för det. Tror jag. Det kommer ju aldrig att bli som jag tror att det ska bli. Har ändå en ganska positiv bild, men är nervös inför smärtan. Fast det är ju en positiv smärta. Något fantastiskt kommer ur den. En liten bebis, liksom. Kan knappt fatta det.

Allting är nästan klart inför bebis ankomst. Vi fattas bara skötbord (ska köpa SNIGLAR från ikea och måla brunt), skötbädd, täcke och kudde. Och lite småprylar som tex tvättlappar, men ikea har jättefina billiga så jag ska köpa på mig ett lager. Sen kommer man väl på efter hand vad man behöver. Svårt att veta, och onödigt att köpa tex bröstpump nu. Jag vet ju inte om jag ens kommer att behöva det.

Jag var på Ullared i torsdags med min kära, fina mamma, min lillebrors tjej Hanna och hennes kompis Raija. Köpte kläder i storlek 60+ och en massa småprylar, mammakläder och lammullsfäll till barnvagnen. Ullared är riktigt bra att åka till när man vill handla bebisprylar. Packade upp allt igår när S kom hem från Stockholm. Tusen och en saker. Men nu känns det som att jag är redo för den lilla kotten. Nu får tiden gärna gå snabbt.

Vi börjar även komma i ordning här hemma efter flytten. Bara några lådor kvar som ska sorteras. Började äta järntabletter förra veckan och känner att energin sakta men säkert är på väg tillbaka. Så nu orkar jag vara uppe en hel dag utan att ta små naps på dagen. Helt sjukt. Har nog inte varit upp 12 timmar i sträck sen i somras. Man hinner ju så mycket mer...

Vecka 23+5.

Jag måste tipsa om Sean Lennons underbara projekt med sin flickvän Charlotte Kemp Muhl - The ghost of a saber tooth tiger - Acoustic Sessions. Vacker höstmusik för törstiga själar.

Jag börjar bli lite trött på att bara lunka omkring här hemma. Var på möte på arbetsförmedlingen igår och vi pratade lite om praktik. Men det känns ju sådär måste jag säga. Jag klarar mig än så länge, men det är ett pussel att få inkomsten att gå ihop fram tills mitt barn kommer. Hade inte räknat med foglossning, enorm trötthet och diverse krämpor som ständigt verkar vilja besitta min kropp. Men så är det just nu, och det är okej. Finns inte så mycket jag kan göra åt det, liksom. Är glad för det lilla jag orkar jobba, och att jag har bra lön.

Klockan är knappt ett och det ser ut som skymning utanför. Jag tänder ljus och lyssnar på Juliette Commagère. Dricker kaffe och ska sy på lapptäcket som ska ligga i spjälsängen. Se lite serier. Gå en promenad. Diska. Läsa. Lazy days. Det blir väldigt tråkigt i längden, men jag försöker göra det mesta av det.